Vad skulle jag gjort?
Det är populärt att ge ut nya utgåvor på gamla spel. Något som också diskuterats på den här bloggen. Licenser har bytt ägare ett otal gånger genom historien. Ibland har det blivit bra och ibland inte. Tyvärr har det också inneburit att vissa produkter inte kommit ut.
Satt häromdagen och diskuterade detta med Galdarbjelke. Vad skulle man göra om man köpte licensen till ett etablerat spel och skulle planera en nyutgåva. Inte så lätt som det låter. Det blir ju lätt att man är för ortodox och inte utvecklar spelet alls (Call of Cthulhu) eller gör något nytt med gammalt namn (Trudvang). Huruvida det ena eller andra är bättre eller sämre är ju upp till spelarna att avgöra. Båda exemplen är ju fortfarande enormt bra spel.
Vilket som. Om jag skulle ta över den gamla klassikern "Drakar och Demoner" skulle jag göra följande:
Detta utgår från att den sista äkta klassiska utgåvan är den från -91. Efter det kom Chronopia, å ja, vi lämnar det där. Drakar och Demoner -91 är ganska trogna ursprunget. Man har kvar de första yrkena (Krigare, Lärd, Magiker och Tjuv), men har också med lite nya som Utbygdsjägare (gamla jägaren), Helare, Sjöfarare (som tidigare var pirat), Lönnmördare och Bard. Tyvärr har det fina yrket Stråtrövare försvunnit. I dessa regler gör man sin karaktär med bakgrundspoäng istället för att slå ut den med tärningar. Å andra sidan blev grundegenskaperna lite sekundära i Expert så detta kan man leva med.
Min nya utgåva skulle ta fasta på följande:
- Göra både grundregler och expertregler precis som i de tidiga utgåvorna av Dungeon and Dragons och Drakar och Demoner. Nybörjare behöver bara kommentarer som "Krigaren har SMI x 5 på färdigheten Rida", medan spelaren med erfarenhet gärna sätter tänderna i bakgrundspoäng och liknande. Då kan man också välja om man vill använda tärningar till att göra en karaktär eller ej (vilket jag personligen gillar).
- Jag skulle försöka ha en box med flera olika böcker i. Jo men.
- Jag skulle läsa alla informationsböcker som getts ut (Krigarens handbok och liknande) och försökt ta ut de bästa ur dessa och tillföra det till grundreglerna.
- Jag skulle försöka göra regler för religion och präster. Det fanns en bra ingång i första utgåvan som försvann helt med svarta boxen och vidare. Detta skulle göra munken, helaren och riddaren roligare att spela med.
- Skulle vara noga med vilka yrken jag valde. De fyra grundyrkena är givna med resten skulle jag väga på guldvåg. Får man med ett bra prästyrke så skulle yrkesgrupperna i svarta lådan räcka väl.
- Se till att någon skrev några riktigt bra äventyrskampanjer. Trots allt är ju Drakar och Demoner bara ett regelsystem. Man kan skapa flera olika spelvärldar, det skulle inte förstöra spelet, men undvika multiversum som rör till allting.
Detta var mina förslag. Lätt att tycka när man inte äger frågan (licensen). Kanske därför jag väljer att göra egna spel.
Tänkvärt...
SvaraRaderaDet är som sagt, svårt, det där med nya utgåvor.
=)
Jag är inte säker på att jag skulle räkna Lärd man som ett grundläggande yrke, i alla fall inte som äventyrare (och man bör utgå från att rollpersoner är äventyrare - om Bilbo hade valt att stanna hemma när dvärgarna knackat på så hade nog Hobbiten varit en avsevärt tråkigare bok). Problemet är att "lärdom" är ett så pass vitt fält att det blir svårt att göra något bra av det. I Expert finns det t ex 23 olika lärdomsfärdigheter, och då har jag inte räknat alla olika underfärdigheter (Områdeskännedom: Trakorien är en annan färdighet än Områdeskännedom: Zorakien). I Expert var dessutom de flesta lärdomsfärdigheter rätt dyra plus att de krävde att man var väldans bra på att läsa/skriva, vilket gör att en lärd man oftast bara har en eller två färdigheter han faktiskt är bra på. Det är måhända realistiskt, men det är inte så skoj när man väl kommer till platsen i äventyret där man ska leta genom skurkens böcker för att få bevis för att han har fuskat till sig sitt baroni... och den lärde mannen säger "Vadå, jag är historiker, jag kan väl inget om administration/juridik!"
SvaraRaderaDet blev väl lite lättare i '91 eftersom man tog bort den separerade färdighetskostnaden och gav en grundchans i alla valda yrkesfärdigheter, men det är endast en gradskillnad i helvetet.
Det är en av anledningarna till att jag numera är rätt förtjust i att dela upp de resurser man gör rollperson med i t ex tre högar: slåss, äventyra, veta. Kategorierna är rätt breda - slåss skulle t ex även innehålla stridsmagi. Jag kan även tänka mig en fjärde hög som kan användas till vilket som, så att man kan få vissa rollpersoner som är bättre på att slåss och vissa som är bättre på att veta, men de är inte helt bortkomna på fel spelplan. Krigaren kanske har lärt sig en del saker om de områden han har varit och legoknektat i, och han känner igen många olika vapensköldar så han vet vilka gubbar som är på hans sida.
Jag tror förresten Samuraj var lite inne och petade på det området, där man beroende på socialt stånd fick extra startpoäng för "utbildning", som endast fick läggas på lärdoms- och konstfärdigheter. Earthdawn och Shadowrun har det också, att man fick ett gäng extrapoäng att lägga på kunskaps- och hobbyfärdigheter.
Ett annat alternativ är att man ger spelarna lätt tillgång till SLP:er som har koll på det akademiska utan att ta alltför mycket betalt.
Jag håller nog inte med (men vem trodde det). Lärd man är faktiskt ett yrke värt att spela. Märk att i första utgåvan av D&D fanns det väldigt få färdigheter, oavsett vilket yrke man hade. Ja egentligen hade väl krigaren flest färdigheter eftersom alla vapen var olika färdigheter. Men en karaktär som ger sig ut på äventyr för att lära sig mer är ingen dum idé.
SvaraRaderaI Rune Quest har man en helt egen kult för detta, Lankhor Mhy, och där tycker jag det har sin berättigade plats.
Huruvida man ska spela den här klassen så att det känns relevant är en annan sak. Det bästa tycker jag nog är att låta kunskapsfärdigheter kosta mycket mindre för den här klassen. För kunskap ska vara något att räkna med, och inget äventyr utan ett heraldik-slag är inget riktigt äventyr.
Slutligen kommer då den riktigt brännande frågan: Hur många lärda män har Olof själv spelat?
Inte många. Nu tar vi en annan fråga...
I Basic Roleplaying (BRP) Magic World (som i stort sätt är Drakar och Demoner 1st ed) har den den lärde, som här kallas Sage, följande färdigheter att köpa på: Litteracy, The Healing Art, Lore, The Mercantile Art, Philosophy, Linguist och Mechanical art.
SvaraRaderaBorde räcka för att göra en lärd intressant.
Det är ju en mer lagom lista. Sedan gäller det bara att se till att äventyren kräver ett och annat slag för dem också.
SvaraRaderaJag har blivit lite förtjust i färdighetssystemet, om man nu kan kalla det för det, i 13th age (ytterligare en gren på d20-trädet). Där har man bakgrunder i stället för färdigheter, med upp till 5 poäng (av totalt 8 för de flesta RP) i. Färdighetsslag är d20+level+grundegenskapsbonus, plus eventuell lämplig bakgrund. "Pirat" kan kanske användas för att klättra, navigera, balansera på skakiga ytor, eller umgås med skumma typer.
Den färdigheten var spännande;"Umgås mede skumma typer" !
Radera=)
Umgås med skumma typer trodde jag var en TÅG-färdighet :)
SvaraRaderaGillar idén annars.
En alldeles förträfflig färdighet, oavsett vart den kommer ifrån. Borde finnas med i fler rollspel!
RaderaDefinitivt!
RaderaMen tanken var att i de flesta rollspel har man färdigheter som säger "den här typen av saker är du bra på." I D&D 3 har man t ex Diplomacy, som är färdigheten man använder för att få andra att gilla en (och därefter få dem att göra som man vill). Det är en typisk färdighet som clerics och paladins har.
Min tanke med pirat-exemplet var att en pirat är van att föra sig bland ljusskygga typer, så att om man försöker få ett gäng råa sällar att gå med på någon sorts deal så kan din bakgrund som pirat nog hjälpa till. Paladinens bakgrund som riddare är dock mindre hjälpsam, men kan vara bra om man ska snacka med adelsmän där piraten knappast är till någon större hjälp. Riddarens bakgrund hjälper antagligen även med att känna igen vapensköldar samt veta saker om släkterna de tillhör, spela schack, förtrycka bönder, ta hand om hästar, samt känna igen/värdera konstföremål.
Håller med dig Staffan, ibland är AD&D väldigt bra!
Radera"Förtrycka bönder" ! *LoL* En ännu bättre färdighet!!
RaderaPå tal om AD&D, hur blir det med "The Tempel of Elemental Evil"? Var det inte dags för det äventyret i höst?
SvaraRaderaI höst ? =)
Raderaoj oj, mycket att klämma in nu i den redan sprängfyllda filofaxen!
Jo, det hade varit as kul och försöka köra Tempel of Elemental Evil med Onkel Olof och Staffan och några till. Det kanske går att hitta en helg i början av december som vi skulle kunna se hur långt vi kommer ... ?
Temple of Elemental Evil i gamla AD&D? Tja, det låter ju rätt soft - jag tror inte jag spelat 1st ed annat än på något konvent.
RaderaJag har spelat Return to the Temple of Elemental Evil, eller i alla fall börjat på det, men jag tror inte det har så mycket gemensamt rent äventyrsmässigt förutom Moathouse-delen. Sedan åker man iväg åt ett helt annat håll till en dungeon som är hur stor som helst. OK, inte Undermountain-stor, men ändå.
..nu skall det tilläggas att jag inte har spelat AD&D 1st ed eller 2nd ed på vääldigt länge. Jag skulle nog föredra 2nd ed...som jag själv varit DM för senast...typ för sisådär 18-20 år sedan =)
RaderaSkillnaderna mellan 1e och 2e är ju relativt små - man kan för det mesta ta ett äventyr för 1e och använda rakt av till 2e med endast ett minimum av konvertering (så länge det inte innehåller assassins eller monks som försvann i övergången, eller jättar och drakar som blev vansinnigt mycket hårdare i 2e).
RaderaFast skulle det behövas så finns det 2e-versioner av assassin och monk som är rätt lika 1e-versionerna i en av de sista 2e-böckerna, the Scarlet Brotherhood.
Så sant! Menade mest att jag behöver lite längre startsträcka som DM då jag inte spelat AD&D på länge. Skillnaderna är som du säger Staffan inte så jätte stora mellan 1:a & 2:a utgåvan - hanterbart.
RaderaMen då. Jag som ville spela ninja (assassin-monk) :)
SvaraRaderaNinja dök väl inte upp i Drakar & Demoner förrän i Samuraj-boxen? =)
RaderaSkall jag vara DM för Temple of Elemental Evil blir nog inte den svåraste frågan vilka klasser man skall spela, snarare när vi skall spela och vilka som har tid.. =).
Numera är det nästan alltid logistiken som är svårast kring rollspelsträffarna =)
Ninjor i DoD dök väl upp i en tidig Sinkadus - förmodligen nummer 5, jag har för mig det var den som hade Japan-tema.
RaderaOch i AD&D så fanns det officiella versioner både i 1e och 2e. 1e hade Oriental Adventures, och 2e hade Complete Ninja's Handbook.
Då känns det redan lugnare.
RaderaTycker inte ninjor har så mycket i AD&D eller Drakar och demoner att göra. Men ska vi hålla linjen i den här bloggen är ju ninjor lika coola som cyberpåvar :)
Kan inte hitta någon klar referens om det nu var Ninjor till Drakar & Demoner som presenterades eller om det var Ninja till Chock i Sinkadus nr 5 =)
RaderaVisst finns vår favvo yrke med tidigt, bara att jag inte minns att det kom med i ett tidigt Sinkadus nummer. Hade liksom för mig att Äventyrsspel gjorde som TSR och la in Ninjan i Samuraj - som mkt väl kan jämföras med ex AD&Ds Oriental Adventures - vilken jag faktiskt har i sjysst skick =)
Nåja, dom var snabba att haka på trender, Äventyrsspel.
Sinkadus 5 (som var en av de två första rollspelsrelaterade prylarna jag köpte - kommer inte ihåg om den eller Ensamma Vargen 6 var först) hade en artikel om Drakar och Demoner Expert i japansk miljö (eller Jih-Pun då), med konverteringar av rätt många yrken till japanska motsvarigheter, och Ninja som nytt yrke (Samuraj var en variant av riddare). Det innehöll även det första av två Japan-inspirerade äventyr till DoD.
RaderaDen Japan-inspirerade artikeln till Chock handlade om japanska vampyrer, och jag har för mig att det var en preview på Nattens Fasor som skulle komma ut strax efter.
Till Mutant tror jag bara det var lite japanska vapen.
Och angående ninjor i D&D så är jag lite skeptisk till att slänga in dem i en "vanlig" fantasyvärld, men ska man göra Japan-fantasy så missar man ju poängen om de inte får vara med. Iofs kan man mycket väl tycka att ninja-yrket är redundant (överflödigt) om det finns ett lönnmördaryrke.
RaderaMan måste nog lägga in en historisk blick på detta med. När AD&D och D&D stod på sin topp så var japan och ninjor något av det coolaste som fanns. Alltså man kan inte vara utan dem om man skulle vara med.
RaderaEn annan kul ninjatwist var i det gamla datorspelet "Dungeonmaster" där hade alla karaktärer en nivå på Ninja. Man kunde gå upp nivåer på de här färdigheterna genom att stå och skrika åt en vägg. Saknar man lite i moderna datorspel :)
Ja, där ser man minnet sviker en ibland =)
RaderaJag skulle vilja bläddra igenom en komplett samling Sinkadus, det hade varit jättekul.
Jag håller med Staffan om att om man skall ha med Ninja bör det nog allt vara i en japan inspirerad fantasyvärld eller liknande. Ninja känns väldigt udda i en mer standard variant av västerländsk fantasy-världs karaktär. Där finns ju dessutom oftast någon variant på tjuv-yrket som ex lönnmördare representerad redan.
Jag saknar "It came from the Desert" men det är en annan historia.
Hade du inte en ganska komplett samling? Om man bortser från de senaste posternummerna och de allra första numren.
RaderaTrodde du fick den...=/ hmmm minns inte om den ligger på vinden då, eller vart den är..
RaderaJag skulle ju inte samla på fanzines, så jag tror att du fick en hög av mina :)
RaderaMen jag kan ha fel...
Jo du har sagt det...
RaderaDet blir till att kolla vinden i morgon =)
Vill man så kan man, som gubben sa :)'
SvaraRadera