Ett ständigt aktuellt ämne.
För oss som spelat rollspel sedan 80-talet har ämnet ankor varit ett ständigt hett ämne. Redan i Rune Quest dök de upp och rörde om världen. För mig gjorde ankorna high fantasy till low fantasy, ett barnsligt inslag helt enkelt. Säkert kommer inspirationen från Kalle Anka (Donald Duck), vilket inte är unikt på något sätt. Världshistorien är full av plagiat på det här berömda fjäderfät.
Tyvärr var Äventyrsspel snabba med att slänga in dem i Drakar och Demoner. Inte kunde man ett spel som Rune Quest få ensamrätten på detta, nä då, in med dem bara. Som ni förstår tycker jag inte att ankor har i fantasy och göra, men en sak har de lyckats med: Att göra nördiga rollspelsdiskussioner ännu nördigare och och ännu mer subkulturella. Frågor som dessa har höjt spänningen i många rollspelsgrupper:
"Är du runelord och anka? Hur fasen gjorde du tatueringarna?"
"Ska du verkligen spela anka?"
"Jag är ju anka. Jag kan simma överallt; även med ringbrynja och dubbelyxa"
"En anka kan väl inte vara magiker. Hur kan en anka säga karrashazam!?"
"Ska du verkligen spela anka igen?"
"Simma kan du kanske, men hur ska du smyga dig på orchern med dom fötterna?"
"Det här är sista gången någon får spela anka..."
Suck!
Nä, det hade nog varit bättre om man sluppit ankorna i rollspelen. Vargmän däremot...
Hellre en anka än en dvärgkrigare med stridsyxa - igen. Men det är klart, för många fjäderfän är inte bra: http://www.youtube.com/watch?v=OGWhjojt5dw
SvaraRaderaVänta nu här! En dvärgkrigare med stridsyxa är ALDRIG fel. Du måste ha menat alvmagiker.
SvaraRaderaLänken var rolig dock :)
Fel och fel...med tanke på vad Drakar och Demoner INTE ärvt från Glorantha så skall vi nog vara glada att vi bara har dessa ankor att beklaga oss över (nä, jag är inte heller särskilt imponerade av ankorna, även om namnet i Glorantha är något tuffare - Durlutz)
SvaraRaderaVi kunde ju ha haft även Tapirer(Morocanth), Dragonnewts, Fachan (enbent & enarmade cykloper...?), Scorpion Men eller Cliff Toads. Den sistnämnda är stora paddor som kan svälja en hel häst.
Det Drakar och Demoner borde implementerat från Glorantha är; Broos, coolare varelse får man allt leta efter. Detta förstod killarna på Games Workshop, så därför finns det Beastmen i Warhammers värld.
-Galdarbjelke
Jag tycker D & D skulle tagit med bisonoxar. Som man både får rida på OCH behålla.
SvaraRaderaBroos är lite spooky. Dom säger bää och bygger torn av bajs och skallar. Ibland kan ankor upplevas som fullt normala.
Bisonoxar är härliga djur dock lite svårspelade som karaktärer. Äventyren kan bli något enehanda; äta gräs...vandra lite, dricka vatten, fly i panik, äta mera gräs..etc.
SvaraRaderaD&D tog dock med dom som riddjur i nån av deras monsterböker, ridjur kan man dock tappa bort om man inte är försiktig av sig...
Att bygga bajstorn och samla dödskallar är mer kreativitet än vad jag någonsin hört några handels ankor från Caddo hitta på. =)
-Galdarbjelke
Man kan i alla fall vara överens om en sak. Glorantha berör en som spelare. På något lustigt sätt fungerar den fast den är lite paradoxal.
SvaraRaderaRunelords t ex tycker jag är ett genialiskt sätt att utveckla en karaktär.
Jag håller helt med dig, Glorantha berör verkligen. Vilket även Drakar och Demoner gjorde med sina första boxar och äventyr.
SvaraRaderaAppropå ankor tycker jag det är härligt med en egen ankdamm att plaska runt i, läs; Omspel.
...eller kanske man skulle skaffa en som är mera turkos... =)
-Galdarbjelke
Som den här:
SvaraRadera'http://onkelolof.blogspot.se/
Familjens ankdamm och stolthet :)
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
SvaraRaderaSom den som tycker att ankor i DoD har bringat glädje till varje spelträff så slår ju ingen en Piratanka eller en Lönmördaranka :)
SvaraRadera