En sida som recenserar spel, film och böcker samt diskuterar speldesign

måndag 22 juli 2013

Socialt rollspel

Alla vill va med.

Egentligen är ju faktiskt datorspel de bästa rollspelen. Eller borde vara det. Inget jäkla krångel med regler, procentchanser och och annat jox. Datorn räknar ut och fixar allt, och sanningen är nog den att jag helst spelar AD&D på en dator. MEN. På något sätt är rollspelens styrka den sociala biten. Att man faktiskt träffas och umgås kring ett gemensamt intresse. Dessutom räknas inte delade kalorier, så det är ett bra sätt att äta lite saker som dietister rynkar på näsan åt.

Rätt bra faktiskt...



Bildens hemsida


1 kommentar:

  1. Även bortsett från den sociala biten så har pappersrollspel stora fördelar. Datorspel är bra som "interaktiv film" - du deltar i en specifik historia, men har oftast små möjligheter att röra dig utanför denna. Pappersrollspel låter dig göra lite vad som helst, och låter dig även experimentera med regler på ett helt annat sätt (spelar du Baldur's Gate kan du inte bestämma att reglerna för druiders hamnbyte är dumma och ändra dem till något vettigare, men det kan du runt köksbordet).

    Datorrollspel är dock bra på att ha rätt detaljerade spelsystem, och att tillåta att man har flera små förmågor som tillsammans blir något vettigt. Dragon Age på dator har t ex ett skadesystem som jag har för mig går ut på att vapnet har en grundsnittskada, till vilket diverse bonusar för stats och talents läggs, och i slutändan slår spelet i princip en d100+50, och så gör man så många procent av grundskadan (om man träffar d v s). Jag kan missminna mig, men jag har för mig det är något i den stilen. Något sådant är på tok för komplicerat för ett pappersrollspel, så i pappers-Dragon Age så är det helt enkelt ett vanligt träffslag, och så slår man vapenskada + Str-bonus (eller Dex-bonus för vissa vapen).

    SvaraRadera