Så här kan det se ut.
Hade en intressant diskussion idag angående rollspelsvärldar. Inte hur de ska se ut eller vara, utan hur detaljerat man kan göra dem, och de fortfarande är roliga att spela i. Vad menar jag med detta då? Jo jag som gillar att spela ett mer anarkistiskt rollspel där man känner att man påverkar skeendet i äventyren, upplever ibland att visa världar är så styrda i detalj att man inte kan påverka något alls. Man ska vara glad att man får vara del i världens utveckling och förundras över hur cool världen är, vilket man sällan gör. Här kommer ett exempel:
SL: "Ni träffar furst Sebastian på tavernan Sura Skatan"
Spelarna: "Vi nitar den jäkeln!"
(SL tänker: Men Sebastian ska ju bli kung över Alarmenia nästa år och jaga bort drakrövarna i Lumia, så honom kan de inte slå ihjäl, då faller ju hela äventyret och tidslinjen med för den delen)
SL: Plötsligt blir ni nedbrottade av Sebastians livvakter som plötsligt, hrrrm, kommer fram ur skuggorna.
Spelare 1: Men jag har ju förmågan "superfast silent kill" hur fasen hinner dom det?...
Ni förstår problematiken. Jag föredrar rollspelsvärldar där man kan vara en del av utvecklingen, och ändå känna en viss frihet och där inte allt är styrt in i minsta detalj. Ett av de sämsta äventyren är "Demonfursten" till Drakar och Demoner. Där står det uttryckligen i äventyret att om spelarna går utanför stigen, så kommer en massa demoner och jagar dem tillbaka. Fattigt.
Tyvärr är det en trend som funnits i rollspelsvärlden de senaste 15 åren, att världen är viktigare än själva spelet. När jag tänker på det längtar jag tillbaka till äventyr som "Spindelkonungens Pyramid". Bara äventyr ingen värld. Härligt ociviliserat!
Bilden hämtad ifrån:
http://www.weareallus.com/gloranthapage.html
Jag gillar världar som är tämligen detaljerade, om än inte i allt (de behöver redovisa varenda liten by, men jag tar gärna en detaljerad beskrivning av EN by, som är full med världsspecifika detaljer). Jag föredrar även världar som inspirerar mig att använda deras färgstarka detaljer till att komma på äventyr, snarare än "lapptäckesvärldar" som är gjorda för att jag ska kunna placera vadhelst jag själv kan komma på där.
SvaraRaderaFör att ta exempel från Dungeons & Dragons: Golarion (Paizos värld till Pathfinder) är en typisk lapptäckesvärld. Den har ett land med gotisk skräck, ett annat med barbarer med spridda skumma teknologiska artefakter, ett tredje med djävulsdyrkande dekadens, och ett fjärde som är pseudo-Egypten. En sådan setting ger mig rätt lite.
Eberron, å andra sidan, har en sammanhållen historia i att huvudkontinenten bestod av ett enda rike i nästan 900 år innan det splittrades i ett jättekrig som varade i ca hundra år innan det tog slut två år innan världens "startdatum". Hela settingen "sitter ihop" på ett sätt som det är svårt att få till i en lapptäckesvärld. Dessutom är världen officiellt "frusen" - det är inte så att det kommer att komma en ny bok som säger "nu har Breland blivit invaderat av Darguun och förlorat ett antal grevskap", utan alla böcker som släppts beskriver "startpositionen" så att säga (nu har det iofs inte släppts några böcker på några år, men det har mer att göra med att D&D4 dissade alla settings). Sånt gillar jag.
Eberron har även en uttalad inställning att rollpersonerna är viktiga. Eberron är inte en värld där varenda värdshusvärd är en pensionerad level 10-fighter, utan folk som över huvud taget har "riktiga" levlar är sällsynta, och de "goda" som har hög nivå är oftast begränsade på många sätt (den mäktigaste icke-onda castern är ett intelligent träd, och den näst mäktigaste har bara sina fulla förmågor inne i sin katedral).
Sedan kan jag iofs uppskatta en väldigt skissartad värld också, men i långa loppet föredrar jag en med lite kött på benen.
Hallå Stefan!
RaderaJag har sneglat lite på Eberrons setting och den verkar väldigt tilltalande. Dock har jag ingen spelargrupp som är intresserad av att spela just AD&D eller D&D som det numera heter. Den grupp jag spelar med mest är lite lätt allergiska mot level system. Det lilla jag läst om Eberron, så tycks den vara rätt så "lagom" som spelar värld.
-Galdarbjelke
Sorry, STAFFAN !
Radera-Galdarbjelke
Rollspels världar är svårt. Det är svårt att hitta trevliga små universum som passar en som spelledare och som spelare. Jag gillar både lite diffusa och rätt detaljerade världar.
SvaraRaderaProblemet som jag ser det är kanske inte hur detaljerad världen är. Det kan man ju alltid som SL definiera om eller ta bort utan att spelarna är medvetna om det. Det är klart, om det är viktigt att man spelar den ”officiella” versinen av en specifik värld så blir det kanske knepigt. Det gör man ju sällan, inte ens på konvent numera finns en ”officiell” spelvärld att spela i utan allt är en version som passar just den Spelledaren.
Det är bra om spelarna tillsammans med Spelledaren känner att det är en värld som dom har sina karaktärer i och inte ett allt för snabbt ihopsnickrat verk av kulisser. Oftast räcker det ju med ett par rader text och någon bild för spelarna sedan är deras sinnen igång och dom skapar resterande av världen själva i sina egna huvud. Det är däremot väldigt viktigt när spelledaren och spelarna skall ha exakt samma bild i huvudet. Det är då som det kan vara bra och ibland helt nödvändigt att det finns en definerad och rätt detaljerad värld för spelledaren att ta till. Detta gör att oftast kan även spelledaren improvisera på ett bra sätt om det finns mycket som redan är skapat i världen. Det kan göra världen mer logisk och spelarna kan oftast skönja en röd tråd eller ett skeende som gör det möjligt att forstätta fantisera utifrån det man från början skapade tillsammans med SL när man gjorde sin karaktär.
Jag ser världarna mer som rejäla verktyg till en kreativ spelledare. Vill man ändra så gör man det, vill man inte så behövs det heller inte. Numera så uppskattar jag när mycket av det så kallade ”Ap-görat” redan är gjort även till en bas som jag kan använda till en värld. Bland mina favorit rollspelsvärldar finns; Glorantha, Traveller, The Young Kingdoms (Stormbringer), Magnamund(Ensama Vargens värld), The Old World(Warhammers spelvärld). Dessa världar ger mig tillräckligt mycket utrymme och kontinuitet för att jag skall trivas.
-Galdarbjelke
Snygg bild på Gloranthas värld, onkel...=)
Radera-Galdarbjelke
Många och långa inlägg, kul :)
SvaraRaderaGlöm inte att rösta på bästa spelvärld bara...