Pit of the Mutant Gladiators

Det mesta man kan se.

Ja ha. Just som jag jobbar med att förbättre "Boss Mania" får man idén till ett nytt spel. Ett arena spel där alla spelar varsin mutant som ska banka på de andra spelarna. Det nya är att jag funderat ut ett nytt strategimoment som ska bli roligt att speltesta.

Man använder tokens, som man lägger på sina motståndare innan en runda börjar och sedan spelar man kort (se ovan) för att kunna använda sina utlagda tokens på bästa sätt. Borde kunna bli något. Snart finns en  spelbar testversion.

Spelet går under arbetsnamnet "Pit of the Mutant Gladiators". Återstår och se om idén lever över sommaren...

En lyckad blandning

Väl värd att se

Det här klippet korsade mitt liv idag. Blandar två bra saker. Årets hittills bästa låt och frustrationen över att de nya Star Wars-filmerna är så patetiska; i alla för oss vintage Star Wars fan.

Titta och njut. När får man se Darth och George göra en duett igen?

Ärans väg. Som fantasy ska vara.

Fortfarande i topp.

I början på 80-talet kom det gamla fina spelet Drakar & Demoner. Inget att säga om det just nu men i samma veva kom äventyrsserien "Ärans väg" ut. Som man kan se ovan består serien av tre delar: Döda skogen, Maktens portar och Mörkrets hjärta. Viktigt i sammanhanget är att de skrevs innan Äventyrsspel lanserade sin värld Ereb Altor.

Ärans väg har allt man kan kräva av traditionella fantasyäventyr från den tiden. Man börjar på ett värdshus, ger sig ut i världen för att söka lycka (typ slå ihjäl och ta skatterna) och slutar som hjältar i ett större maktspel, där någon måste offra sig för att man ska klara äventyret.

Äventyren är väl kanske lite naiva men de går snabbt att spela och man behöver inte hålla reda på tusentals personer, politiska intriger eller högar med handouts. Man kan spela och ha kul helt enkelt. På den tiden fanns det inga högar av äventyr att tillgå, så många i min generation har säkert spelat dessa äventyr ett flertal gånger.

Ärans väg är sedan länge out of print, men går fortfarande att få tag på på Tradera t ex. Väl värda att leta efter för er som gillar gammal hederligt fantasyrollspel. Dessa tre äventyr är en klassiker och kommer nog att vara så länge...

Onkel Olof omdöme:
Prisvärt: Absolut
Spelvärt: Tycker jag bestämt

Ärans väg får åtta starka och nostalgiska rökringar av en bestämd Onkel Olof.

Tur eller skicklighet?

Den tärningen kräver skicklighet.

Det finns en debatt i spelvärlden huruvida vissa spel bygger på tur eller skicklighet. Om man bestämmer sig för att alla ska slå samma tärning och den som slår högst vinner, kan man tala om ett turspel, och splar man schack så brukar normalt den skickligaste vinna.

Sedan har vi de där andra spelen som både har ett slumpmoment och ett spelmoment, som t ex Backgammon och Fia med knuff. Hur mycket är tur och hur mycket är skicklighet här? När den skicklige vinner är det skicklighet och när amatören vinner är det tur. Hmmmm...

Sanningen är väl den att dessa spel kan bara avgöras över en sisådär 100 omgångar. Om mästaren vinner mer än 83 av dessa så är det ett skicklighetsspel, annars inte (jo, så är det; 83 är det exakta talet).

Trots detta kommer nog debatten att fortsätta...

Bibelspelet. Seriöst bra.

Bättre en första intrycket

För något år sedan hittade jag ett spel på en loppis med det spännande namnet "Bibelspelet". Priset var av karaktären värt att prova, det vill säga ganska lågt. Jag tog hem spelet och testade det med min sambo och fann att det var långt mycket bättre än vad layouten och reglerna berättade i det första intrycket.

Bibelspelet är ett frågespel av karaktären slår en tärning, svara på fråga och kom först i mål. Inget särskilt med, och hela spelet verkar vara en lågbudgetsatsning för att göra bibelstudier lite roligare. Borde vara något som  ickekristna skulle finna lite löjligt. Men spelet är bra och man blir engagerad, och man förvånas över att man blir engagerad.

Nyckeln till detta spels framgång är att spelets frågor är väl genomarbetade, och fast alla frågor berör de bibliska berättelserna så är det en bra bredd på dem ger både en novis och en biskop huvudbry. Jag är själv inte konfirmerad, men har vunnit spelet på min allmänbildning inom religion. Hans Ljungqvist, som är spelets upphovsman, har gjort ett gediget arbete. Trivial Pursuits idiotfrågor om hur många ögon en fladdermus har och dess 50-50-frågor lyser, Gud ske lov, med sin frånvaro. Detta gör att man känner sig kunnig när man vinner.

Skulle Bibelspelet bli ett riktigt toppspel så krävs det fler frågor och kanske lite bättre layout.

Ser du ett exemplar av Bibelspelet så köp det om inte priset är djävulskt högt. Det ger dig några intressanta spelomgångar.

Onkel Olofs omdöme:
Prisvärt: Upp till en hundring får du mycket spel för pengarna
Spelvärt: Ja, även för en hedning som jag

Bibelspelet får 6 glorialiknande rökringar för det gedigna arbetet med frågorna.

Portal. Bortom skuggorna.

Så ser den ut.

När jag var ung i början på 80-talet kom de fösta rollspelen på svenska. Detta öppnade en helt ny värld. Spel som Drakar & Demoner, Mutant och Chock skapade något nytt. Reglerna var väldigt enkla, precis som intrigen i äventyren. På en timme hade man läst igenom regler, fattat noll och börjat läsa dem igen. Rollspelen var tillgängliga även för dem som var lite lata eller lite lagom korkade.

Annat är det idag. De flesta rollspel är flera hundra sidor tjocka. Fulla med regler och en textmassa som tar dagar att läsa igenom. På sätt och vis är de skrivna för dem som redan spelar rollspel, som varit med från början eller nästan från början.

Det var därför jag skapade spelet "Portal" för några år sedan. Tanken med detta spel var att det skulle vara enkla regler (T100-baserade), enkel intrig och en massa action. Huruvida jag lyckades får andra recensera. Jag försökte hålla nere priset med för att det inte skulle kosta för mycket att prova på.

Portal har inte varit en försäljningssuccé och jag har fortfarande halva garaget fullt av dessa spel, men jag tror fortfarande på grundidén bakom Portal med enkla prova på-spel för en ny generation spelare. När de senare lärt sig spela kommer de lättare att kunna ta sig an de moderna tegelstensreglerna.

Min teori stöds av att Äventyrsspels gamla produkter fortfarande säljer bra, och det är många som inte var födda då som köper dess, inte bara vi nostalgiska gamla samlare.

BRIO Boccia

Historiskt svårdokumenterad.

Köpte ett spännande spel i en antikaffär igår. Ett Boccia från BRIO som har många år på nacken. Spelet är i superbt skick och säkert väldigt roligt om man har ett bord stort nog att spela på.

Tänkte jag skulle ta reda på exakt hur gammalt det är, så jag spenderade en god stund på nätet igår för att se om det fanns listor på tidiga BRIO-produkter. Fann ingenting intressant. Här är tydligen inte nätet med. Inte tillräckligt coolt eller nördigt för att någon skulle bry sig om att göra en juste lista. Söker man på produkter från TSR t ex kan man hitta hur mycket som hellst.

Känns som om det är dags att göra det man gjorde förr, och gräva ner sig i ett dammigt arkiv eller liknande. I alla fall om jag seriöst ska fortsätta samla på gamla spel. Detta känns lite spännande också, så det kan hända att jag återkommer med hur det går på den här bloggen.

Om någon har en historisk produktkatalog från BRIO är ni varmt välkomna att höra av er.