Rymd-Börjes

Ett regnspel

Så här i lågtryckens Sverige ligger det nära till hands att recensera ett bra regnsspel. Idag blir det kortspelet "Rymd-Börjes Löjliga Familjer" (RBLF). Ni som är vana vid att läsa Ulf Lundqvists serier, som tex böckerna om Assar, kommer bara att älska bilderna och de olika familjerna. Hans lite brutala stil funkar perfekt till familjer som "Familjen Torvmosse", "Familjen Dragos", "Familjen Kverulant" eller "Familjen Enbuske". Tyvärr saknar man ju huvudpersonen Assar, men det kan man leva med. Det finns dessutom två jokrar som är Lundqvist antihjältar "Razor" och "Bimbo".

Löjligt löjliga familjer

Spelet fungerar som det kända spelet "Löjliga familjer", alltså att man ska samla ihop fyra medlemmar av samma familj. Den som först får ihop ett visst antal familjer vinner. Man kan också använda jokrarna för att göra familjer utan att ha alla kort. Vissa familjer har bara två medlemmar och kräver en joker för att räknas.

Det bästa med spelet är som nämnts tidigare designen på korten, men en annan rolig aspekt är att man spelar med korten öppna, alltså att man kan se vilka kort medspelarna har. Det gör att man satsar mer på att samla sin favoritfamilj än att vara speciellt taktisk. Vissa familjer får då lite mer status att vinna. Familjerna "Torvmosse", "Dragos" och "Enbuske" blev snabbt favoriter när vi speltestade.

Rymd-Börjes Löjliga familjer kan givetvis spelas på andra sätt och detta nämns i de regler man får med. Rent strategisk är detta inget större spel, men när det gäller spelglädje kryddat med absurda inslag ligger det i topp. RBLF är ett givet spel tillsammans med en fika på en glasveranda en regnig sommar, väl värt att lägga bananerna på.

"Bryna, Nuppa, Fjässa, Sponken!!!"

Rymd-Börjes Löjliga Familjer får 7 fina rökringar av Onkel O. Hade karaktären "Assar" varit med hade det kanske fått en 8:a...

Malifaux II...

En början...

Har grottat ner mig lite i "Malifaux" de senaste dagarna. Har skaffat två "arméer", en Ressurectionist och en Guild. Grymt jäkla svåra modeller att måla och inte minst att limma ihop. Pyttedelar som inte alls vill sammarbeta och som har en tendens att försvinna på golvet. Inget för stressade gamers med andra ord.

Vilket som. Nu är den första gruppen målad. Det var lärorikt på många sätt. Man kan inte vara lika brutal med dessa som med tex GW-figurer. De kräver lite finess, och man målar med fördel med mer washes än layers. Man ska vara försiktig med primer med. Några av mina modeller fick lite för mycket, och genast såg de ut som grodor i ansiktet.

På det hela taget blev jag ändå rätt nöjd. Nu väntar nästa grupp och, så klart, mer spelande...

Malifaux

En Cool värld...

På Wxio Spelkonvent (WSK) testade jag det nu ganska kultförklarade spelet "Malifaux". Det är ett figurspel i en alternativ värld, staden Malifaux, och är skirmish rules, alltså att man har ganska få figurer per spelare (4-7 st).

Världen får i mina ögon betecknas som ascool då det är en blandning av goth-, victorian era, steampunk och vilda västern. Vad kan man mer begära? Detta är suportat av snygga bilder och bisarrt snygga figurer. Bara detta gör ju egentligen spelet spelbart, men "Malifaux" har även annat att erbjuda.

Spelet är ett strategispel där man oftast ska ta och hålla viktiga punkter på spelplanen. Man kan alltså få nästan hela sin grupp utplånad och ändå vinna om man spelar rätt. Figurerna är personligheter och deras förmågor backar ofta upp varandra. Detta gör att det blir mycket taktik både i hur man väljer sina figurer och hur man också spelar dem. Jag tror, efter att bara ha spelat det en gång, att man måste vara påläst både på sina och motståndarens figurer för att bli riktigt bra. Lite som att spela Magic.

...och coola figurer

En lite egen sak i spelet, om än långt ifrån unik, är att man använder en pokerkortlek istället för tärningar. Precis som i rollspelet "Castle Falkenstein" är det inte bara värdet på korten, utan också vilken färg de har som avgör hur man lyckas och på vilket sätt. Det ger det en lite större bredd än tärningsslag. Spelet handlar också mycket om att spela sin kortlek på bästa sätt. En del av spelet handlar om att "fuska", alltså dra nya kort från handen. Det är en ganska bra och rolig lösning som man snabbt vänjer sig vid.

Så även om det vid första anblicken är mycket att hålla rätt på i spelet så lär man sig fort och man blir snabbt nyfiken på att lära sig mer. Att man inte behöver så många figurer gör det rimligt billigt att börja med, det är ju en stor fördel i sammanhanget.

Så på det hela taget tycker jag Malifaux är en positiv bekantskap och jag lär återkomma till det i framtiden....

Omdöme

Världen: Steampunk och gothic horror: 10 rökringar

Spelsystemet: När man lärt sig korten så ger det 7 rökringar.

Figurerna: Så jäkla coola: 10 rökringar
Totalt: 9 coola rökringar

Bildens hemsida

Voilá

De sista

Så där ja! Då har man målat så att man har ett "Doom"-brädspel med bara målade figurer. Det känns rätt bra.

När det gäller ARK och handlingar funderar jag just nu på om en gemensam pool med handlingar per grupp skulle fungera, och låta varje spelare bestämma turordningen. Vissa handlingar kommer ju ändå att ta en hel turn.

Ja, det får bli ett kommande projekt...

Fortsättning (ARK VI)

Arbetet fortsätter

Ja ha, arbetet fortsätter med projektet "ARK". Har börjat göra lite kort för de karaktärerna som kan magi, psionics eller bara är väldigt religiösa.

Hoppas det ska ge spelet ännu mer dimension...

Spelmatematik (ARK V)

Grundidén

En sak som kändas alldeles för segt i speltestet var utslagning av handlingar för alla karaktärer. Detta gjordes med en tabell som den ovan. Med en squad på fem karaktärer blev det något slag för mycket. När väl alla karaktärer hade sina handlingar gick det rätt fort att spela. Alltså fungerar nog tabellen ovan om man ska spela det som rollspel, eller när varje spelare har en karaktär var.

Man jag har funderat vidare och har nu lite andra idéer. Första idén är att fortsätta med tabellen ovan. Hmm...

Förslag 2
Man slår 1T6 för varje karaktär. Då får varje karaktär ett snitt på 3,5 handlingar per omgång. Dessa handlingar kan ju sedan fördelas med förmågan "Leadership". Den karaktär som har mest Leadership kan fördela om lika många handlingar som den har poäng på Leadership. Alltså en karaktär med "Leadership (3)" kan fördela 3 handlingar som det passar gruppen.

Förslag 3
Man slår 1T3 för varje karaktär i en pool och adderar deras bonus på "Actions" (se tabell nedan). Dessa handlingar fördelas jämt på karaktärerna. Sedan fördelar men så många extra handlingar som den karaktär med högst värde på "Leadership" har. Det skulle betyda att en grupp på 5 där alla är Corporal skulle i snitt få 2,2 handlingar. (5T3+1 / 5) och en grupp på fem där alla fem har graden Colonel får ett snitt på 6 (5T3+15+5 / 5).

Nytt förslag

Förslag 2 är det klart snabbaste och kanske på kort sikt det fördelaktigaste för spelarna, men i förslag 3 kommer rang och ledarskap att bli mycket mera fördelaktigt, vilket gör att ju längre spelarna överlever, desto mäktigare blir de i frågan om handlingar. Det blir också viktigare att behålla sina ledare levande.

Ja, detta kräver att tänkas/räknas på.

Hammerhand och Skylord

Speltest I (ARK IV)

Asmodeusu rules

Då har man gjort första speltestet av ARK här på Wexio Spelkonvent (WSK). Det gick ganska bra faktiskt, men det tog lite mer tid än jag trodde. Men de flesta spel kräver rätt många speltest innan de är "slimmade".

Mest nöjd är jag med:

• Stridssystemet. Det var lagom dödligt. Save och skada var balanserat.
• Färdighetssystem. Tyvärr använde speltestarna bara en liten del av sina färdigheter.
• Designen 
• Att man går upp i grader när en karaktär blir bättre. Funkade bra att dela ut gradbeteckningar.

Att slipa på:

• Spel med många karaktärer. Det tar lite för lång tid att slå ut handlingar för alla karaktärer. Det sänker tempot i spelet.
• Skriva scenario. Om det finns scenario med en story, så finns det större anledning att hitta olika föremål och använda dessa rätt.

Men, som sagt, på det hela taget är jag väldigt nöjd (te be continued)