Tar hellre ett skott i magen än en rejäl smocka!
Pulade lite med karaktärer till Rune Quest och kom då att fundera lite över det här med skadebonus, något som framförallt finns i rollspel baserade på Basic roleplaying. Det finns dock i många spel. För er som inte är så insatta så är skadebonus något som speciellt stora och starka karaktärer har, och som ger extra skada med handhållna vapen, och naturliga vapen.
Detta brukar ofta sluta i obalans. Jag hade en martial artist t ex i "Traveller the New Era" som gjorde mer skada med en välriktad spark än en normal laserpistol skulle ha gjort. Har haft liknande karaktärer i Call of Cthulhu, och vi minns alla som sagt de där halvjättarna i "Dark Sun" som kastade små pilar med förödande skadepotential.
Egentligen är detta bara ett problem för de som vill ha realism. För oss andra är det mest en kul grej. Tycker i och för sig att de system som infört omtöcknande skada har hittat ett bra sätt att balansera detta. Omtöcknande skada är skada som gör ont och får dig att bli knockad, men som inte kräver läkarvård eller helning. Då kan man sopa på varandra i ett riktigt barroom brawl, utan att behöva tillbringa en månad på sjukhus efteråt.
Vill man göra det realistiskt måste man börja se fysikaliskt på det. Rörelseenergi beror på tyngd och hastighet. Om två föremål har samma massa så gör föremålet med störst hastighet mest skada på den kropp den brakar in i. En kastad pils skada beror alltså INTE på hur stor och stark kastaren är, utan vilken snärt han har i kastarmen. Förvisso är det lättare att öka hastigheten med en lång arm, men för mycket muskler brukar göra den långsam.
Alltså borde skadebonusen räknas på hur snabbt man kan svinga ett vapen, inte direkt på hur stor man är. Skadebonus borde därför bero på Snabbhet och styrka, inte storlek och styrka. Vad är då problemet med detta? Jo, i de flesta rollspel är de viktigaste grundegenskaperna ofta intelligens och smidighet (som ofta också är snabbhet). Skulle nu även skadebonusen bero på smidigheten skulle ingen vilja spela en stor karaktär längre, och det vore verkligen synd.